And so it's all the same.
A kiss that doesn't want to end.
Jag skulle vilja känna den.
Den där kyssen som inte vill ta slut.
Du förstår inte det.
Och jag kan inte för mitt liv begripa hur man inte kan vilja det.
Du är hemskt annorlunda.
Vissa dagar älskar jag det som gör dig så udda.
Andra gör det ont i mig när jag verkligen inte förstår.
I dedicate my songs to you
But you almost never listen to them
It's such a shame.
Jag har träffat hundra nya människor på sistone.
Underbara, fina själar.
Jag tycker om det.
Men jag har fortfarande en viskande oro i mitt bröst.
Oron för att missa livet i min hets att hinna med allt.
Jag vill vara överallt, och jag vill uppleva allt.
Och det slutar med att jag står tyst i kaoset och önskar
att någon kunde trolla bort mig till landet ingenstans.
Att aldrig vara nöjd är ett sådant jävla lyxproblem.
But still. Is my head all wrong?
I can't handle you.
Today : Robotboy - Robyn.
torsdag 29 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar