fredag 27 februari 2009

I hate being right.

Oh and I'm feeling directionless but that's to be expected
and I know that best. A million hours left to think of you, to think of that...

Inte ens en psykolog kan gräva fram mina innersta tankar
förvånande nog är det ingen som försöker heller.
jag behöver inte någon som lyssnar på mig
jag kan lyssna själv
jag behöver någon som vet mer än vad jag gör
och som kan berätta saker för mig på ett sätt så att jag förstår
Vi människor vill så jävla gärna se vissa sidor hos andra
att vi gärna lägger till dem
det är rena rama multiplikationstabellen som ska bemästras
där allting alltid blir fel
men ingen lägger märke till det.


I know these habits hurt you.
Something's lost outside my window.
Run, run, run.

måndag 23 februari 2009

En dag med dig.

En dag inte särskilt särskild kan bli helt fantastisk
när vi åker in till stan och bestämmer oss för att titta på second hand kläder.
Vi glider fram bland alla olika färger, alla galna plagg och undrar vem som en gång ägt dem.
Det känns som att vi traskar omkring i någons antika oändligt stora garderob.
När du i smyg köper mig en knallturkos eskimåjacka med vit söt luva
och kärleksfullt sedan räcker fram påsen, får du mitt hjärta att slå en miljon slag på samma gång.

Jag tackar dig genom att bjuda dig på varma våfflor med jordgubbar
och kladdig chokladsås
som inte kan låta bli att fastna lite överallt runt din mun.
Du lutar dig framåt och ler.
Det betyder att jag får kyssa bort din chokladsås om jag vill.
Om du ändå visste hur gärna jag kysser bort din chokladsås.
En dag från början inte särskilt särskild
har vi köpt två smoothies med olika smak.
Båda är hemskt goda.
Men den ena är lite godare, den smakar som sommar som ananas som kärleken.
Du dricker mest ur den första smoothien.
Sparar den som är godast för du vet att jag också tycker att den är godast.
Jag dricker också mest ur den första smoothien.

Jag skulle inte välja den smoothien - för jag vet att du egentligen vill ha den.
Och inte du heller - för du vet att jag egentligen vill ha den.

Jag förstår att vi älskar varandra hemskt mycket när vi sparar den till sist och ler och pussas och ler och pussas lite till. Och att vi nästan inte ens orkar dricka upp den där himlarns speciella smoothien, spelar inte riktigt någon roll längre.
För bara tanken på att du älskar mig gör mig så varm inuti att jag högtidligt lovar mig själv att köpa all världens våfflor och smoothies till dig, så fort du önskar.

I felt you in my heart
before I even met you.

Det är de där dagarna som inte startar på något särskilt sätt som tenderar bli sådär alldeles jättespeciella och kanske mest särskilda i världen.
Dagarna med dig.

lördag 21 februari 2009

Pyret.

Du är snart tjugo veckor gången
och redan det vackraste världen har sett.
Snart tjugo veckor gången
och kan redan sparka så hårt att mitt hjärta läker.
För alla sorger och allt som en gång rivit inom mig
betyder inte längre någonting.
Jag bryr mig inte om hjärtesorger
om orättvisor
eller om mina forna krig.
Världen må falla i bitar runt mig
Kasta en bomb bredvid mig
Du ska märka att jag inte rör mig.
Du är trygg hos mig.

Allt som är viktigt
är du du du.
När mitt hjärta slår
slår det extra försiktigt
Och mina lungor andas stora trygga andetag.
Så att du kan växa dig stark
trygg stark och stor
i litet format.
Ingenting annat spelar längre någon roll.


Jag är skapt för att älska dig.
Och jag älskar dig redan så mycket att du måste känna det
Jag tror att du gör det.
Märker det på sättet mina vener pumpar ut mitt blod.
På hur min hand alltid vilar mot min mage
stryker den försiktigt
vaggar dig till sömns.
Din värme sprider sig i mig
likt en kamin i vinternatten.
Jag skulle aldrig kunna frysa
så länge du bor i mig.

Du är så älskad att inga ord på denna jord kan göra dig rättvisa.
Jag älskar dig idag och jag älskar dig imorgon.
Och dagen efter det.
Och min längtan efter dig är obeskrivlig.
Men ta din tid, älskade pyret...
Väx så som du ska
sparka hur mycket du vill
sov på dagarna och håll mig vaken på nätterna
Gör precis vad du behöver

För dig ger jag all tid i världen.
Kom sen. Kom sen när du är redo.
Och jag lovar att älska dig som jag aldrig älskat förr.

torsdag 19 februari 2009

.

Det är en jävla konstig blandning.
Att vara så lycklig att det gör ont.
Och så ledsen att det inte går att sluta gråta.
Det går från noll till hundra.
EN enda mörk tanke och jag är kraschad resten av dagen.
En enda.
Men alla ljusa tankar då?
All lycka?

Jag vill inte gråta varenda dag.
Jag är ju lycklig inuti, lycklig!
Jag förstår inte.

Det är inte så att jag kommer vakna en dag och glömma bort att du valde att inte vara delaktig i det här. Håll tyst, det var inte mitt val, det var ditt! Jag åkte. För att du gjorde mig ledsen. Jag flydde inte, jag behövde åka för du får mig alltid att känna mig som fyra jävla år.
Fan vad ont det gör att du är så jävla blind. Fan fan fan fan vad ont det gör.

Det är bristen av dig här
som gör att jag gråter.

Tänker du bara leva med det?